Frågor och svar
Här hittar du vanligt förekommande frågor från elever med tillhörande svar.
Bristande tillgänglighet betyder att du som har en funktionsnedsättning inte får den hjälp som du behöver för att klara av skolan. Alla elever ska kunna vara med på lektioner, utflykter och andra aktiviteter och kunna lära sig. Det gäller för alla elever, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Skolan ska ge dig stöd och hjälp så att du kan delta på lika villkor.
Ja, det är en form av diskriminering. Bristande tillgänglighet är när skolan inte ger en elev med funktionsnedsättning det stöd den behöver för att klara av skolan.
Det står inte i lagen exakt vilket stöd du som elev ska få. Men det är skolan som har ansvaret att ta reda på vilket stöd som fungerar bäst.
Lärarna kan hjälpa till med enklare stöd som till exempel att
- anpassa skoluppgifter
- förklara på ett annat sätt
- hjälpa till när det är svårt att komma igång med skolarbetet.
Rektorn har ansvaret att utreda och bestämma om du som elev ska - få en elevassistent
- gå i en mindre klass
- läsa färre ämnen
- gå kortare dagar.
Nej, du behöver ingen diagnos för att få stöd i skolan. Skolan ska ge stöd till alla elever som behöver det för att klara av skolan.
Diskrimineringslagen säger att skolan ska ge stöd till dig som under lång tid har en nedsatt funktionsförmåga. Du behöver alltså inte ha en diagnos.
Nej, skolan måste ge stöd till elever som behöver det.
Om du inte går till skolan måste skolan ta reda på varför. Skolan ska se till att alla elever får stöd för att känna sig trygga och välkomna i skolan.
Men även dina föräldrar eller vårdnadshavare har ett ansvar. De ska försöka övertala dig att gå till skolan.
Om skolan misstänker att ett barn inte har det bra, måste de anmäla det till socialtjänsten.
Socialtjänsten ska då göra en undersökning. De ska ta reda på hur barnet mår och om barnet eller familjen behöver få någon hjälp.
Nej, all hjälp från antidiskrimineringsbyråer är gratis.
De flesta antidiskrimineringsbyråer kan ordna så att det finns en tolk med vid ett möte. Om det är möjligt, så är det bra om du kan be någon som kan prata svenska eller engelska att ta den första kontakten. Då kan antidiskrimineringsbyrån få en bild av om de kan hjälpa dig.
En del antidiskrimineringsbyråer gör det. Men då driver de ofta bara så kallade förenklade mål. Förenklade mål är inte lika dyra att driva, men ger inte heller så stor ersättning till den som vinner.
Andra antidiskrimineringsbyråer driver inte ärenden i domstol alls.