• Sök

Ta ditt ärende till domstol

Ta ditt ärende till domstol

Här beskriver vi vart du kan vända dig och vad du kan göra om du vill ta ditt ärende om bristande tillgänglighet vidare till domstol. Vi kommer gå igenom;

  • Vilka ärenden man kan stämma i domstol
  • Diskrimineringsersättning en typ av skadestånd
  • Var du kan få juridisk hjälp
  • Vad det kostar
  • Rättshjälp och rättsskydd
  • Processen från stämningsansökan till dom

Vilka ärenden man kan stämma i domstol

Här beskriver vi vilka ärenden om bristande tillgänglighet i skolan som går att ta vidare till domstol.

Följande ärenden kan tas vidare till domstol:

  • Ärendet gäller bristande tillgänglighet enligt diskrimineringslagen
  • Ärendet är inte preskriberat
  • Den bristande tillgängligheten har skett efter 2015
  • Förlikning om saken har inte skett

Här följer en checklista. Det är bra att ha nedan på plats innan du kontaktar en jurist.

Ovan är förutsättningarna för att man ska kunna driva ett ärende vidare som diskriminering i form av bristande tillgänglighet. För att kunna göra det behövs också bevisning. Tex:

  • Läkarutlåtanden och journalanteckningar.
  • Något som visar på att skolan känt till funktionsnedsättning. Tex mail, utredningar, vittnen, åtgärdsprogram etc.
  • Bevisning för att anpassningarna inte varit tillräckliga. Exempelvis
    • Bilder
    • Betyg eller IOP:er
    • Filmer
    • Ljudinspelningar
    • Mail och SMS
    • Vittnen
    • Utredningar eller beslut som gjorts av skolan själv eller annan myndighet t.ex. Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN), diskrimineringsombudsmannen (DO) eller skolinspektionen (SI) eller polisen.
    • Anteckningar från andra som verkar kring dig/ditt barn t.ex. HAB, SOC, LSS, BUP etc.

Ärendet får inte vara för gammalt

Preskriptionstiden, alltså den tid inom vilken du måste stämma i domstol innan det är försent, för diskriminering i skolan är två år. Undantaget är om personen som diskriminerats är under 18 år. I så fall börjar tiden om två år löpa efter att personen fyllt 18 år. Diskrimineringen/bristande tillgängligheten måste också skett efter 2015 då bestämmelsen kom till.

Här följer 3 exempel:

  1. Stina är 21 och vill anmäla bristande tillgänglighet som skedde när Stina var 18 och gick i gymnasiet. Eftersom det gått mer än två år sedan händelsen är det för sent för Stina att ta frågan vidare till domstol.
  2. Adnan är 15 år och vill stämma skolan för bristande tillgänglighet men vill vänta tills han gått ut gymnasiet och undrar hur länge han kan vänta. Då Adnan inte är 18 år än börjar fristen om två år löpa först när han fyller 18. Det innebär att Adnan har 5 år på sig att stämma in ärendet i domstol.
  3. Lo är inte 18 år än och utsattes för bristande tillgänglighet på förskolan 2013. Eftersom reglerna om bristande tillgänglighet inte fanns i lagen då kan Lo inte stämma förskolan för detta.

Rådfråga alltid juridisk expertis innan du tar ditt ärende vidare

Det är svårt att driva mål om bristande tillgänglighet i domstol. Du måste både kunna diskrimineringslagstiftningen och processrätt. Om du själv vill driva ett ärende i domstol rekommenderar vi alltid att du anlitar ett ombud på grund av den komplexa juridiken och den ekonomiska risk en process i domstol innebär.

Diskrimineringsersättning en typ av skadestånd

I mål om diskriminering i domstol är det som dömd ut diskrimineringsersättning en form av skadestånd. I den här texten beskriver vi närmare vad det är.

Den som diskriminerar någon ska betala diskrimineringsersättning till den som utsatts.

Diskrimineringsersättningen har två syften

  1. Ersättningen ska i första hand ge den enskilde upprättelse för den kränkning som personen har utsatts för.

  2. Men ersättningen har också till syfte att avskräcka och effektivt motverka, förekomsten av diskriminering i samhället.

Diskrimineringsersättningen har alltså två olika komponenter och ligger därför oftast på en högre nivå än de ersättningar som till exempel betalas ut vid kränkning på grund av brott. Vanligtvis ligger den ersättning som döms ut på mellan 25 000 och 150 000 kronor.

Ersättning genom förlikning eller domstol

Diskrimineringsersättning kan fås antingen genom en förlikning eller genom dom i domstol.

Diskrimineringsersättning kan fås genom förlikning med den som diskriminerat, där ett avtal helt enkelt skrivs om att ersättning betalas ut. Om ett sådant avtal skrivs kan den enskilda inte ta ärendet vidare till domstol senare. En fördel med förlikning är att den enskilda inte behöver riskera att stå eventuella rättegångskostnader.

Om det inte går att förlikas finns det möjlighet att ta frågan vidare till domstol. Domstolen kan då döma att skolans huvudman måste betala ut diskrimineringsersättning.

Var du kan få juridisk hjälp

I den här texten går vi igenom var du kan vända dig om du vill ha hjälp med att driva ditt ärende till domstol.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är den tillsynsmyndighet som har ansvar över diskrimineringslagen. Du kan anmäla ditt ärende till DO. När DO har utrett ett ärende och bedömt att det har varit fråga om diskriminering har DO möjlighet att gå till domstol och företräda den som har diskriminerats. DO fattar då ett beslut om att träda in som part för den enskilde. Fördelen för dig som enskild är att du inte behöver stå några kostnader och du får ombud som är experter på diskriminering. DO driver dock ett begränsat antal ärenden. Gör en anmälan och läs mer via DO:s hemsida.

I Sverige finns en rad lokala antidiskrimineringsbyråer. Dessa är ideella organisationer som får statligt stöd för att hjälpa enskilda som utsatts för diskriminering. Flera av dessa driver också diskrimineringsärenden i domstol. I likhet med DO går antidiskrimineringsbyråerna vanligtvis in som part vilket innebär att du som enskild inte riskerar att stå några kostnader. De kan också gå in som ombud. I så fall kan du bli ersättningsskyldig för motpartskostnader. Antidiskrimineringsbyråerna har begränsade resurser och driver därför endast ett fåtal ärenden per år.

Även andra civilsamhällesorganisationer har möjlighet att gå in som part i diskrimineringsärenden och det händer att olika intresseorganisationer driver ärenden till domstol. Ditt finns även större organisationer som driver ärenden som rör rättigheter för enskilda. Dit hör t.ex. Centrum för Rättvisa och Civil Rights Defenders. De senare driver även en antidiskrimineringsbyrå i Stockholm. Dessa organisationer driver vanligtvis endast ett fåtal ärenden per år.

Om du inte får hjälp från Diskrimineringsombudsmannen eller någon av de organisationer som driver diskrimineringsärenden kan du vända dig till en jurist eller advokat som kan företräda dig i domstol. Detta medför dock kostnader för dig. Om du själv vill driva ett ärende i domstol rekommenderar vi alltid att du anlitar ett ombud på grund av den ekonomiska risk en process i domstol innebär.

Då diskrimineringslagstiftningen och reglerna om bristande tillgänglighet skiljer sig något från annan lagstiftning är det en fördel om den advokat eller den jurist du anlitar har erfarenhet av diskrimineringsmål.

Vad det kostar

Här går vi igenom de olika kostnader som kan uppstå när ett ärende drivs i domstol. Vi berör också kort möjligheten att få hjälp från Diskrimineringsombudsmannen (DO), en antidiskrimineringsbyrå eller annan civilsamhällesorganisation med att driva sin fråga i domstol.

Kostnader för domstolsavgifter och ombud

Om du vill stämma någon för bristande tillgänglighet behöver du betala en ansökningsavgift till tingsrätten. Hur stor avgiften är beror på värdet på det tvisten rör, alltså hur mycket diskrimineringsersättning du begär. Om värdet är högst ett halvt prisbasbelopp (det vill säga max 28 650 kronor år 2024) är avgiften 900 kronor. Är värdet är högre än så är avgiften 2 800 kronor.

Du kan välja att ha ett ombud som företräder dig i målet. Vi rekommenderar alltid detta då det är mycket svårt att driva frågor om bristande tillgänglighet själv i domstol. Du måste själv anlita ombudet och stå för kostnaden. Om du vinner målet kan du begära att motparten ersätter dig för kostnaden om diskrimineringserättningen du begärt varit högre än ett halvt prisbasbelopp (28 650 kronor år 2024).

Kostnader för motpartens ombud

På samma vis kan du bli tvingad att betala din motparts kostnader om du förlorar målet vilket kan röra sig om flera hundra tusen kronor. Dessa kostnader är dock begränsade om du begär diskrimineringsersättning under ett halvt prisbasbelopp (28 650 kronor år 2024).

Speciell fördelning av kostnader i mål om diskriminering och bristande tillgänglighet

I mål om diskriminering och därmed i mål om bristande tillgänglighet i skolan finns en speciell regel som säger att varje part ska stå sina egna kostnader om man haft skälig anledning att få tvisten prövad. Det innebär att du kan slippa betala motpartens kostnader i ett diskrimineringsmål även om du förlorar. Du vet dock inte om det kommer bli så innan domen kommer.

Hjälp med kostnader

Har du inte har hemförsäkring som täcker delar av dina kostnader och du inte har råd med ett ombud är det möjligt att du kan begära rättshjälp. Då betalar staten en del av kostnaden. Om du blir skyldig att betala din motparts ombudskostnader täcker aldrig rättshjälpen denna del. Dock kan din hemförsäkring, om du har en sådan, även täcka motpartskostnader. Mer om detta kan du läsa under Rättshjälp och rättsskydd.

Det finns också möjlighet att Diskrimineringsombudsmannen, en antidiskrimineringsbyrå eller annan civilsamhällesorganisation kan driva ärendet åt dig. Då står du vanligtvis inga kostnader. Både Diskrimineringsombudsmannen och civilsamhället har dock begränsade möjligheter att hjälpa enskilda i domstol.

Rättshjälp och rättsskydd

Om du behöver ekonomiskt stöd med att anlita ett juridiskt ombud så finns det ett rättsskydd i hemförsäkringen, om du inte har en hemförsäkring kan det statliga rättshjälpssystemet ibland vara en möjlighet.

I den här texterna går vi igenom vad rättsskydd och rättshjälp är, vilken hjälp som finns att få, vad hjälpen kostar och hur mycket av kostnaderna som täcks.

Rättshjälp

Rättshjälp och rådgivning enligt rättshjälpslagen är ett ekonomiskt stöd från staten för dig som inte kan få juridisk hjälp på annat sätt. I den här texten går vi genom vad rättshjälp är, vad och om du kan få för hjälp och vilka kostnader det täcker.

Rådgivning

Alla privatpersoner kan få rådgivning enligt rättshjälpslagen oavsett inkomst. Dock kan kostnaden man själv betalar påverkas av ens ålder och hur hög ens inkomst är.

Rådgivning innebär att du kan få upp till två timmars rådgivning med en jurist till en bestämd avgift. Avgiften betalar du till den som ger rådgivningen. När du beställer tid för rådgivning är det viktigt att du säger att du bokar rådgivning enligt rättshjälpslagen då inte alla byråer ger sådan rådgivning.  Behöver du tolk under rådgivningen ordnas detta av advokaten eller juristen och betalas av staten.

Under rådgivningen kan du få en bättre bild av de möjligheter och de risker som finns om du tar ditt ärende vidare och en juridisk bedömning av ditt behov av rättshjälp.

Två timmar går snabbt, försök därför att utnyttja tiden så effektivt som möjligt så att du får ut mesta möjliga av rådgivningen.

Mer om rådgivning kan du läsa på rättshjälpsmyndighetens hemsida.

Rättshjälp

Rättshjälp innebär att få en del av sina rättsliga kostnader betalda.

I första hand ska du använda rättskyddet i din försäkring. Kontakta ditt försäkringsbolag om vad som ingår i ditt rättsskydd.

Om du inte har någon försäkring eller försäkringen inte gäller – kontakta ett juridiskt ombud (advokat eller jurist) för rådgivning. Ni fyller tillsammans i ansökan om rättshjälp och skickar den till Rättshjälpsmyndigheten. Rättshjälpsmyndigheten eller domstolen beslutar om du har rätt till rättshjälp.

För den som får rättshjälp ingår följande:

  • Delar av kostnaden för ditt rättshjälpsbiträde (advokat eller jurist) upp till 100 timmar. Rättshjälpen kan vid särskilda skäl utökas. För minderåriga utan inkomst och förmögenhet kan hela kostnaden täckas.
  • Kostnader för bevisning vid allmän domstol och Arbetsdomstolen.
  • Utredningskostnader upp till 10 000 kronor (exklusive moms).
  • Kostnader för tolk och översättning.
  • Ansökningsavgiften i domstol.
  • Kostnader för kopior av handlingar och dokument från myndigheter, delgivningar med mera.
  • Kostnad för en medlare.

Om du får besked om att du får rättshjälp ska du alltid själv betala en del av kostnaderna.

Mer om rättshjälp och vilka kostnader det kan innebära för dig kan du läsa om på rättshjälpsmyndighetens hemsida.

Rättskydd

Rättsskydd betyder att du får hjälp med en del av de kostnader som kan uppstå om du tar ditt ärende vidare till domstol. De flesta i Sverige har tillgång till rättsskydd genom en hemförsäkring. I den här texten går vi igenom vad rättsskydd innebär, vilken hjälp som finns att få, vad hjälpen kostar och hur mycket rättsskyddet täcker av kostnaderna.

Vad är rättsskydd?

Rättsskydd finns i alla hemförsäkringar men kan också finnas i andra försäkringar. Rättsskyddet täcker delar av de kostnader som kan uppstå när du tar ett ärende till domstol. Det är försäkringsbolagen som erbjuder sina kunder rättsskydd. Villkoren för rättskyddet kan därför skilja sig åt mellan olika hemförsäkringar. Ta därför kontakt med ditt försäkringsbolag för att få reda på vad som gäller för just din försäkring.

Vilka krav ställs för att kunna få del av rättsskyddet i hemförsäkringen?

Det är försäkringsbolaget som avgör om du har rätt till rättsskydd eller inte. För att få rättsskydd krävs att ditt juridiska ombud skickar in en ansökan om rättsskydd till försäkringsbolaget. Rättsskyddet kan enligt försäkringsvillkoren börja gälla direkt då tvisten uppstår eller först då försäkringsbolaget godkänt ansökan. Försäkringsbolagen ställer också upp andra krav för att få rättsskydd, dessa skiljer sig åt så kontakta ditt försäkringsbolag för att veta vad som gäller i ditt fall.

De vanligaste kraven för rättsskydd är att:

  • Du har anlitat ett juridiskt ombud
  • Tvisten omfattas av försäkringen
  • Tvisten gäller över ett halvt prisbasbelopp (28 650 kronor år 2024)
  • Du varit försäkrad en viss tid
  • Ditt ombud godkänns för rättsskydd

Vad kostar det och vilka kostnader täcks?

Hur mycket du kan få i ersättning och hur stor självrisk du måste betala beror på vilket försäkringsbolag och försäkring du har. Ta därför kontakt med ditt försäkringsbolag för att få reda på exakt vilka kostnader din försäkring täcker.

Vanligtvis kan du få ersättning för en del av följande:

  • Kostnader för ett juridiskt ombud
  • Motpartens rättegångskostnader
  • Kostnader för utredning och bevisning

Rättsskyddet täcker en del av kostnaderna för en tvist men inte hela kostnaden. För att veta vad en tvist kommer att kosta dig måste du räkna på följande:

  • Hur stor självrisk du ska betala
  • Vilket maximalt belopp som försäkringen kan ersätta
  • Hur stor del av det juridiska ombudets timkostnad som försäkringen ersätter

Det du kommer att behöva betala är den summa som eventuellt överstiger det totala beloppet du kan få i rättsskydd, självrisken samt mellanskillnaden mellan ombudets timkostnad och den timkostnad som du får ersättning för genom rättsskyddet. Ju mer komplicerad och långdragen tvisten är och ju mer material och underlag som behöver gås igenom, desto större är risken att kostnaderna för tvisten överstiger det totala beloppet du kan få i rättsskydd.

När du har dessa parametrar klara för dig måste du kontakta ditt juridiska ombud för att få en uppskattning av hur många timmars arbete tvisten kan omfatta. Det går oftast inte att få en exakt uppskattning av antalet timmar men genom en ungefärlig uppskattning kan du få fram en ungefärlig kostnad för tvisten.

Processen från stämningsansökan till dom

I den här texten beskriver vi närmare själva domstolsprocessen. Från stämningsansökan till dom och eventuell överklagan. Följande delar av processen kommer tas upp

  • Ansökan och avgift
  • Utfärdande av stämning
  • Motparten svarar
  • Förberedelse av målet
  • Rättegång
  • Tingsrätten avgör målet skriftligen
  • Meddelande av dom
  • Överklagan till Hovrätt
  • Processen i Hovrätt
  • Överklagan till Högsta domstolen
  • Processen i Högsta domstolen

Vad en stämningsansökan ska innehålla eller hur olika processregler fungerar kommer vi inte ta upp i denna del då vi alltid rekommenderar att du som enskild företräds av en jurist/advokat med processvana. Fokus här är istället att få en överblick över själva systemet.

Ansökan och avgift

Det första som sker är att du och ditt ombud eller den som företräder dig skickar in en ansökan om stämning till domstolen och betalar aktuell avgift.

Saknas något kommer domstolen be dig komplettera med det som saknas. Om du inte kompletterar, eller om du inte betalar ansökningsavgiften inom en viss tid, avvisar domstolen din ansökan. Då prövas inte målet.

Utfärdande av stämning

Tingsrätten utfärdar en stämning och skickar den till din motpart (skolans huvudman) i målet, även kallad svarande.

Stämningen måste delges. Det innebär att domstolen behöver få bekräftat att den som stäms verkligen har tagit emot stämningen.

Motparten svarar

När motparten har tagit emot stämningen har hen viss tid på sig att svara. I svaret ska stå om motparten går med på eller motsätter sig det som begärs i stämningsansökan.

Om motparten går med på det som begärs kan det vara möjligt för domstolen att döma redan nu.

Om motparten motsätter sig, alltså nekar, måste det i svaret framgå varför. Motparten ska också ange vilken bevisning som hen vill använda. Då går målet vidare och ska förberedas.

Om motparten inte svarar på stämningen i tid kan domstolen utfärda tredskodom. En tredskodom innebär att den part som inte svarar i tid automatiskt förlorar målet.

Förberedelse av målet

Under förberedelsen ska domstolen reda ut vad målet handlar om och både du och skolans huvudman får förklara hur de ser på uppgifterna i målet.

Förberedelsen inleds med skriftlig handläggning. Parterna får då svara skriftligt på varandras påståenden.

Domstolen kallar därefter ofta till en muntlig förberedelse. Sammanträdet hålls på domstolen och leds av en domare. Där träffas parterna för att effektivt kunna reda ut frågor som kan finnas. Sammanträdet är också ett bra tillfälle för att föra förlikningsdiskussioner för att se om parterna kan komma överens utan att det blir domstolsförhandling.

Som huvudregel gör tingsrätten sedan en sammanställning av målet och sätter en tidsplan för den fortsatta handläggningen fram till avgörandet av målet.

Rättegång

Under huvudförhandlingen, det som till vardags kallas rättegång, i tingsrätten består rätten av en eller tre domare. Där får du och din motpart möjlighet att presentera era skriftliga bevis och förhöra era egna och motpartens vittnen.

Det kan också finnas åhörare. Eftersom förhandlingen oftast är offentlig får vem som helst vara med som åhörare. Ibland beslutar domstolen att förhandlingen eller delar av den ska ske inom stängda dörrar. Det betyder att bara de som är direkt berörda får vara närvarande. Det är ganska vanligt att det är sekretess på mål som rör bristande tillgänglighet då det rör barn och ofta känsliga personuppgifter.

Tingsrätten avgör målet skriftligen

Det händer att tingsrätten inte har huvudförhandling utan att målet istället avgörs på handlingarna. Det vill säga att beslut tas på det skriftliga underlag som skickats in. Detta är dock förhållandevis ovanligt i mål om bristande tillgänglighet.

Meddelande av dom

När förhandlingen är klar kan domstolen ibland muntligen avkunna domen på plats. Detta är dock mycket ovanligt i mål och bristande tillgänglighet då dessa ofta är komplicerade.

Det vanligaste är istället att domen meddelas vid ett senare tillfälle. Vilken dag och vilket klockslag det är fråga om informerar domaren om när huvudförhandlingen är klar.

Överklagan till Hovrätt

Om du inte är nöjd med domen så kan den överklagas till hovrätten. Det ska göras inom tre veckor.

Överklagan skickas till tingsrätten som sedan skickar denna vidare till hovrätten.

Det kostar inget att överklaga. Dock innebär en överklagan ökade ombudskostnader, alltså kostnader för ens egen advokat/jurist och om man förlorar potentiellt även motpartens ombudskostnader.

Processen i hovrätten

I mål om bristande tillgänglighet krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva målet. Det är hovrätten som avgör om den ska lämna prövningstillstånd eller inte.

Lämnar hovrätten prövningstillstånd kommer den att pröva målet på nytt i de delar som tingsrättens dom har överklagats. Hovrätten kan också begränsa prövningstillståndet till en del av målet.

Om du inte får prövningstillstånd gäller tingsrättens dom.

När hovrätten meddelat prövningstillstånd skickar domstolen överklagandet till motparten för att denne ska få tillfälle att bemöta det som sägs.

Om parterna för fram nya omständigheter eller bevis tar hovrätten ställning till om det ska tillåtas. I mål om bristande tillgänglighet och diskriminering finns det begränsningar för parter att föra fram nya omständigheter eller bevis.

Många tvistemål avgörs i hovrätten utan att huvudförhandling, rättegång, hålls. Det är hovrätten som avgör om en sådan förhandling krävs.

Om målet avgörs utan huvudförhandling redovisar en jurist vid hovrätten målet för tre eller fyra domare. Domarna läser också igenom handlingarna och tar del av den bevisning som hör till målet. Utifrån handlingarna beslutar domarna om utgången i målet.

En huvudförhandling i hovrätten påminner mycket om den i tingsrätten. En viktig skillnad är att man tittar på inspelade videoförhör från tingsrätten så att de personer som vittnade i tingsrätten behöver vanligtvis inte vittna igen.

De som dömer i ett tvistemål i hovrätten är oftast tre eller fyra juristdomare.

Överklagan till Högsta domstolen

Om du inte är nöjd med domen så kan den överklagas till Högsta domstolen.

Överklagan skickas till Hovrätten som sedan skickar denna vidare till Högsta domstolen.

Det kostar inget att överklaga. Dock innebär en överklagan ökade ombudskostnader, alltså kostnader för ens egen advokat/jurist och om man förlorar potentiellt även motpartens ombudskostnader.

Processen i Högsta domstolen

För att Högsta domstolen ska pröva målet krävs prövningstillstånd. Som huvudregel ges bara prövningstillstånd om domen kan få betydelse som prejudikat, det vill säga ge vägledning för hur domstolarna ska pröva liknande fall. Av de drygt 7500 ärenden som överklagas till Högsta domstolen varje år får ca 100 prövningstillstånd.

Om Högsta domstolen beslutar att inte meddela prövningstillstånd innebär det att domstolen inte tar upp överklagandet till prövning. Hovrättens avgörande är då det som gäller.

Om domstolen meddelar prövningstillstånd fortsätter handläggningen av målet.

I Högsta domstolen avgörs oftast målen på handlingarna och det hålls ingen huvudförhandling eller rättegång

Om det hålls en förhandling/rättegång i målet kallas du, din motpart och ombud till Högsta domstolen.

De som dömer i Högsta domstolen är oftast fem domare som i Högsta domstolen kallas justitieråd.

När Högsta domstolens avgörande är klart att meddelas brukar du och din motpart underrättas om vilken dag avgörandet kommer att meddelas.

Högsta domstolens avgöranden har laga kraft så snart de meddelats.