Lättläst svenska - Rätt på Riktigt

Välkommen till Rätt på Riktigt!

Elever med funktionsnedsättningar
har rätt till att skolan ska funka.

På den här sidan hittar du information om
elevers rätt till anpassningar.

Hemsidan har tagits fram av Malmö mot Diskriminerings projekt Rätt på Riktigt
med pengar från Allmänna Arvsfonden.

I detta avsnitt finns några av hemsidans
viktigaste texter på lättläst svenska.

Informationen som finns på lättläst svenska är uppdelad i åtta teman:

Funktionsnedsättning
Elevens rättigheter
En lista över olika myndigheter
Dialog med skolan
Vem har ansvar?
Anmäla diskriminering
Skolfrånvaro
Vårdnadshavares mående

På hemsidan finns också en fördjupningsdel där det bland annat
finns mallar till överklagan, alla svenska rättsfall som rör bristande tillgänglighet i skola,
ett avsnitt där vårdnadshavare berättar och en blogg.
Dessa avsnitt finns dock inte på lättläst svenska.

Funktionsnedsättning

Funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det finns olika funktionsnedsättningar.

Funktionsnedsättning är ett ord som används i diskrimineringslagen.

En elev behöver inte ha fått en diagnos för att anses ha en funktionsnedsättning.

Det finns inget krav på hur allvarlig nedsättningen ska vara.

Det viktiga är att nedsättningen finns där länge.

Två exempel:

En elev som har brutit benet

har inte en funktionsnedsättning eftersom benet läker.

En elev som har en hörselnedsättning

har en funktionsnedsättning eftersom hörselnedsättningen inte försvinner.

I denna text ger vi exempel på funktionsnedsättningar.

Det finns många fler än de som vi listar här.

Klicka på i:et för att få mer information

ADHD

Adhd betyder att personer som har det ofta har svårt att sitta still och hålla kvar sin uppmärksamhet. Att planera och att kontrollera impulser är också svårt. Läs mer hos Riksförbundet Attention.

ADD

Personer med add har liksom personer med adhd svårt att planera, men de är inte överaktiva. Det kan mer vara att de har svårt att komma igång. Läs mer hos Hjärnfonden

Allergi

Det finns många typer av allergier. Personer kan till exempel ha en matallergi som glutenintolerans eller pollenallergi. Läs mer hos Astma- och allergiförbundet.

Autism

Personer med autism

har ofta en överkänslighet för sinnesintryck
kan ha utmaningar i kontakter med andra människor
kan ha svårt att förstå språk och kommunikation.

Läs mer hos Attention.

Bipolär diagnos

Personer med bipolär diagnos har perioder med väldigt mycket energi och impulsivitet och sedan perioder då de är mycket ledsna och nedstämda. Läs mer hos Maskrosbarn.

Blindhet

Blindhet betyder att en person saknar syn. Läs mer hos Synskadades riksförbund.

CP-skada

CP står för cerebral pares. Personer med cerebral pares har ofta spasmer och spänningar i kroppen som kan påverka talet och rörelseförmågan. Läs mer hos CP-Sverige.

Downs syndrom

Personer med Downs syndrom har en extra kromosom i varje cell. Det påverkar både kroppen och hjärnan. Läs mer hos Svenska Downföreningen

Dyslexi

Personer med dyslexi har svårt att förstå kopplingen mellan bokstäver och ljud och har därför svårt att läsa och/eller skriva. Läs mer hos Dyslexiförbundet.

Dyskalkyli

Att ha dyskalkyli betyder att en person har mycket svårt med grundläggande matte – plus, minus och gånger. Läs mer om dyskalkyli hos Dyslexiförbundet.

Dövhet

Personer med dövhet saknar hörsel. Läs mer hos Sveriges Dövas Ungdomsförbund.

Flerfunktionsnedsättning

Flerfunktionsnedsättning betyder att en person har flera stora funktionsnedsättningar och att en av dem är intellektuell funktionsnedsättning. Läs mer hos Föreningen JAG.

Hörselnedsättning

Personer med hörselnedsättning kan ha svårt att uppfatta vad andra säger, ljudet blir svagare, det blir oskarpt eller svårt att skilja olika ljud från varandra. Läs mer hos Hörselskadades Riksförbund

Intellektuell funktionsnedsättning

Personer med IF har svårare att förstå och behöver mer tid för att lära sig och för att minnas. Läs mer hos Riksförbundet FUB.

Läs- och skrivsvårighet

Läs- och skrivsvårigheter betyder att man har en svag förståelse för språket och svårt att läsa och skriva (dyslexi är en form av läs- och skrivsvårighet men det finns flera andra). Läs mer hos Specialpedagogiska skolmyndigheten

Reumatism

Personer med reumatism får svullna leder som gör ont och påverkar rörelseförmågan. Läs mer hos Unga Reumatiker.

Rörelsenedsättning

Personer med rörelsenedsättning har svårt att röra på någon del av kroppen, till exempel

att gå
att lyfta och bära saker
att hålla kroppen upprätt.

Läs mer hos Förbundet Unga Rörelsehindrade.

Språkstörning

En person med språkstörning har svårt att

förstå vad andra säger
själva prata så att andra förstår
både förstå tal och prata så att andra förstår.

Läs mer hos Specialpedagogiska skolmyndigheten

Synnedsättning

Synnedsättning betyder att en person inte ser till 100%. Till exempel, på grund av medfödd grå starr. Läs mer hos Synskadades riksförbund

Språkstörning

Att ha en språkstörning betyder att en person har svårigheter att använda språket och förstå andra. Läs mer hos Unga med Språkstörning.

Tourettes syndrom

En person som har Tourettes får något som kallas för tics, upprepande rörelser och ljud som man inte kan styra. Läs mer hos Riksförbundet Attention.

Tvångssyndrom

En person med tvångssyndrom har tvångstankar som till exempel att man själv eller någon nära en kan råka illa ut. Tankarna tar mycket tid i ens vardag. Tankarna kan leda till tvångshandlingar som att upprepade gånger låsa dörren eller tvätta händerna. Läs mer hos OCD-förbundet.

Elevens Rättigheter

Alla barn har rätt att gå i skolan och det är skolans ansvar att även utbilda elever med funktionsnedsättningar.

Det innebär att skolan måste göra de ändringar som behövs för att elever med en funktionsnedsättning ska kunna delta fullt ut.

När skolan inte är tillgänglig för en elev som har en funktionsnedsättning är det en form av diskriminering, som kallas för bristande tillgänglighet.

Du har rätt att kräva att skolan anpassas för elever med funktionsnedsättning.

Men det är inte alltid möjligt att kräva en viss sorts anpassning.

Det finns olika slags stöd:

Att undervisningen behöver anpassas

Till exempel att hjälpa eleven att starta och avsluta en uppgift och att anpassa svårighetsgraden på uppgifter.

Att skolans lokaler behöver anpassas

Till exempel genom att sätta in ramper eller installera en hiss.

Att skolan ger stöd för att skapa trygghet

Till exempel att det anställs en rastvakt för att eleven ska känna sig trygg och våga vara med andra elever.

Mobbning och kränkning

Skolan kan vara jobbig för en elev med funktionsnedsättning.

Många utsätts för mobbning och trakasserier kopplat till sin funktionsnedsättning. Skolan har ansvar att hjälpa ett barn som utsätts för mobbning att se till att mobbning och trakasserier slutar.

Många olika kontakter

Elever med funktionsnedsättning behöver ofta ha kontakt med flera olika verksamheter. Till exempel sjukvården, habilitering eller socialtjänst.

För att eleven ska få ett fungerande stöd, behöver verksamheterna samarbeta.

En sådan avstämning kan göras genom så kallade SIP möten (Samordnad individuell plan).

Mer information om SIP på Sjukvårdsupplysningen

Inom skolan finns även en avstämning som kallas för TSI

(Tidiga och samordnade insatser för barn och unga).

Mer information om TSI på Sjukvårdsupplysningen

Hur ska skolan arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd?

Skolan ska ge en elev med funktionsnedsättning stöd.

Det gäller oavsett om ett barn når kunskapskraven eller inte.

Att eleven redan når godkänt är alltså inte en anledning för skolan att neka eleven hjälpmedel eller stöd.

Skolan har krav på sig att sätta in extra anpassningar om eleven har behov av det.

Extra anpassningar är mindre anpassningar som kan införas under vanliga lektioner, till exempel:

att hjälpa eleven att komma i gång med sina uppgifter
att eleven får använda vissa hjälpmedel
att eleven får hjälp från skolans specialpedagog.

Om eleven fortsätter att ha det svårt ska den få särskilt stöd.

En skola måste undersöka om ett barn behöver särskilt stöd när:

Skolan är oroad över att eleven inte kommer klara skolans kunskapsmål trots att extra anpassningar har satts in.
Om en elev har andra svårigheter i skolan till exempel svårt med kompisar eller att lyssna på lärarna.

Då ska skolan också undersöka om eleven behöver särskilt stöd.

Skolan ska också starta en utredning när eleven själv eller vårdnadshavare oroar sig över att eleven inte kommer klara målen i skolan utan stöd.

I en utredning ska elev och vårdnadshavare vara delaktiga. Den ska innehålla en beskrivning av elevens skolsituation. Vårdnadshavare kan inte säga nej till en utredning om särskilt stöd, men behöver ge sitt tillstånd för att skolan ska göra medicinska och psykologiska utredningar av eleven.

Skolan ska skriva ner vilket särskilt stöd som bestäms i ett åtgärdsprogram. Det är ett program som beskriver elevens behov och vilket stöd som ska ges.

Samtal med skolan

Att prata med skolpersonal och rektor kan göra skillnad för ditt barn och leda till en bättre skolsituation.

Barnkonventionen handlar om att alla barn ska ha det bra.

Skolan måste alltid tänka på barnets bästa.

Det står om barnets bästa i barnkonventionen.

Innan mötet med skolan

Det är bra att förbereda sig inför samtal och möten med skolan.

Gör en lista med exempel på sådant som är svårt eller inte fungerar för ditt barn i skolan.

Skriv också med allt som du vill ta upp med skolan.

En dagordning hjälper till att skapa ett bra möte.

Här är tips på hur en dagordning kan skrivas:

Vad är mötets viktigaste fråga och syfte?
Börja med det viktigaste.
Ha tid till paus efter 45 minuter.
Blanda punkter som skolan vill ta upp med dina egna punkter.
Använd rundor så att varje person får prata någon minut under varje punkt.
Ha med en punkt med sådana uppgifter som behöver tidsplan.
Bestäm vilka frågor som ska tas upp i mindre möten och vilka som ska tas i stormöte.
Gå igenom vad ni har bestämt.
Boka tid och bestäm deltagare för nästa möte.

Under mötet

Ta med en person som du har förtroende för till mötet, till exempel en släkting eller en vän.

Det gör att du kan känna dig tryggare under mötet.

Att tänka på under mötet:

Välj en person som håller koll på dagordningen och tider.
Fråga skolan vilka mål de har för ditt barn, för att se om ni har samma mål (till exempel kunskapsmål eller betyg)

Använd frågor som ”Hur menar du nu?” om något är otydligt.
Fokusera på de viktigaste punkterna.
Beskriv vilka situationer som ditt barn upplever som svåra i skolan.
Sammanfatta mötet:
- Vilka anpassningar har läraren bedömt att ditt barn behöver?
- Vad har vi bestämt?
- Vem har sagt vad?
- Vilken person är ansvarig för vad?
- Hur hanterar vi när saker inte går som vi har bestämt?
- När skickas protokollet ut?

Kom överens om när kontakt ska tas.

Efter mötet

Efter mötet gäller det att se till att det som bestämdes händer:

Skriv ned vem som var med på mötet, vad som togs upp och vad ni kom överens om beträffande uppföljning.

En person ska skriva ned det som sägs under mötet. Efter mötet skickar hen ut dokumentet till alla som varit med på mötet.
Svara på mejlet och skriv om du håller med eller inte håller med om det som står i dokumentet.
Skicka in ett klagomål till skolans huvudman om skolan inte möter dig. Ett formellt klagomål är ett sätt att tala om att någonting inte fungerar. Skolans huvudman är kommunen för kommunala skolor. För fristående skolor är huvudmannen skolans styrelse.
Skriv en dagbok kring vad som händer för barnet i skolan fram tills nästa möte.

På så sätt har du konkreta anteckningar inför det uppföljande mötet.

Påbörja dagordningen till uppföljande möte i god tid.
Se till att uppföljningen av det som ni bestämt ska göras genomförs.

Viktigt!
Alla har rätt till begriplig information. Om skolan pratar eller skriver på ett sätt som är svårt att förstå har du rätt att be dem vara tydligare. Till exempel genom att be dem skicka information på lättläst svenska.

En lista över olika myndigheter

På den här sidan finns en lista över olika myndigheter

som kan hjälpa dig när du behöver stöd och hjälp till ditt barn.

Det kan vara svårt att veta vad olika myndigheter och verksamheter gör.

Behöver du hjälp att guida dig bland de olika myndigheterna, kontakta en antidiskrimineringsbyrå.

Skolan är den viktigaste myndigheten.

I samtal med skolan kan du göra störst skillnad för ditt barn.

Om det är problem i skolan:

Prata först med läraren eller skolpersonalen.
Om det inte hjälper, prata med rektorn.
Om det fortfarande inte blir bra, prata med huvudmannen.

I kommunala skolor är det kommunen som är huvudman. I privata skolor är det ett företag eller en stiftelse. För specialskolorna är det Specialpedagogiska skolmyndigheten som är huvudman.

Alla medborgare har rätt till begriplig information. Om skolan uttrycker sig på ett sätt som är svårt för dig att förstå har du rätt att be dem om tydligare information, till exempel på lättläst svenska.

Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen kontrollerar skolan.

Det betyder att de ska se till att skolan följer lagar och regler.

För kunskap om tillgänglighet i skolan finns:

Specialpedagogiska myndigheten ger råd om specialpedagogik.
Skolverket erbjuder allmän information och vägledning om skolan.
Myndigheten för delaktighet ger information och vägledning som hjälper till att göra skolmiljön mer tillgänglig och inkluderande.

Vård och hjälp kan sökas hos:

Barn och ungdomspsykiatrin som erbjuder barn och unga psykiatrisk vård. De erbjuder även stöd och rådgivning till familjer för att hantera och förstå barnets behov och utmaningar.

Habilitering som kan ge specialiserat stöd åt barn med olika funktionsnedsättningar.

Socialtjänsten som hjälper barn och ungdomar i svåra situationer. Socialtjänsten kan samarbeta med skolan och hjälpa till med stöd i hemmet.

Vem har ansvar?

Det är bra att veta vem du ska prata med när det är problem i skolan

och det behövs en förändring. I skolan finns en tydlig ansvarskedja som börjar med läraren och slutar med huvudmannen som är ytterst ansvarig för det som händer i skolan.

Ansvarskedjan inom den svenska skolan

Skolans huvudman

Kommunen för kommunala skolor.
Skolans styrelse för fristående skolor.
Specialpedagogiska skolmyndigheten för specialskolorna.

Huvudmannens ansvar är att

Se till att skolan har de nödvändiga resurserna.
Se till att alla elever har en skolplacering.
Hela tiden göra skolan bättre.
Garantera att alla elever har möjlighet att nå de uppsatta kunskapsmålen.
Se till att trakasserier och kränkningar utreds och stoppas.
Huvudmannen har alltid det yttersta ansvaret för det som händer i skolan.

Rektor

Ansvarar för skolan
Ska se till att skolan är en trygg miljö
Ska se till att elever får nödvändigt stöd
Ska anmäla till huvudmannen om en elev utsätts för trakasserier eller mobbning

Är pedagogisk ledare och chef över lärare och annan personal på skolan.

Läraren

Ansvarar för att planera och genomföra undervisningen.
Bedömer elevernas prestationer (betyg och kunskap) och stöttar deras lärande.
Ska arbeta för att skapa en positiv och trygg skolmiljö.
Ska sätta in så kallade extra anpassningar i undervisningen för elever som behöver det.
Ska hålla vårdnadshavare informerade om elevens utveckling.

Vårdnadshavare

Har huvudansvaret för barnet.
Har ansvaret att se till att barnet går till skolan. Alla barn i Sverige måste gå till skolan oavsett vilken skolform de går i.

Klaga i rätt ordning

Om eleven inte får rätt stöd behöver du klaga i rätt ordning.

Skolan

Börja med att prata med skolan. Rektorn ansvarar för att eleven får rätt stöd.

Huvudmannen

Om rektorn inte lyssnar ska du vända dig till skolans huvudman.

Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen

Om det inte hjälper att kontakta huvudmannen, kan skolan anmälas till Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen.

Dessa ska kontrollera skolan och se till att de följer lagar och regler.

Klaga på skolans beslut

Om du får ett beslut från skolan du inte är nöjd med, så kan det överklagas.

Det innebär en rättslig prövning av ett beslut som skolan har fattat.

Exempel på beslut som kan överklagas är:

beslut om åtgärdsprogram.
beslut om anpassad eller särskild undervisning.
beslut om skolplacering.
beslut om plats på specialskola.

Från det att du fått ett beslut har du tre veckor på dig att överklaga det till Skolväsendets överklagandenämnd.

Skolväsendets överklagandenämnd är en oberoende myndighet.

Ta gärna hjälp av en antidiskrimineringsbyrå för att göra överklagan. Dessa hittar du genom att klicka här.

Anmäla Diskriminering

Diskriminering är när en person behandlas sämre än andra.

Det finns en diskrimineringslag som finns till för att motverka diskriminering och se till att alla får lika rättigheter och jämlika möjligheter.

En elev som har en funktionsnedsättning och som inte får det stöd den har rätt till i skolan utsätts för diskriminering.

Om du har pratat med lärare och rektor men inte får stöd du har rätt till kan du kontakta en antidiskrimineringsbyrå som ger gratis rådgivning och hjälp.

Det finns även en myndighet som heter Diskrimineringsombudsmannen.

Det är en statlig myndighet som ser till att diskrimineringslagen följs i Sverige.

Du kan anmäla diskriminering till Diskrimineringsombudsmannen. Ofta förkortas namnet till DO.

Innan du gör en anmälan, gå igenom checklistan:

Handlar anmälan om en elev som har en funktionsnedsättning?
Vet skolan att eleven har en funktionsnedsättning?
Har skolan inte gjort tillräckliga anpassningar?
Har ärendet passerat sin preskriptionstid?

Preskriptionstid betyder att du måste göra något innan det har gått för lång tid. Diskriminering ska anmälas innan det har gått två år. Om du är under 18 år så har du längre tid. Då kan du anmäla diskriminering fram tills att du fyller 20 år.

Är du osäker på svaret på någon av frågorna kan du ringa en antidiskrimineringsbyrå. Här hittar du kontaktlistan.

Om du svarar ja på alla frågorna i checklistan är nästa steg att samla bevisning.

Det är bra att skriva ned så mycket som möjligt och att ställa frågor genom e-mail eller sms för att få skriftliga svar.

Det är tillåtet att spela in samtal som du själv deltar i,till exempel möten med ansvariga på skolan.

Exempel på bevisning:

Läkarutlåtanden och journalanteckningar.
Mail som visar att skolan känt till funktionsnedsättningen eller behoven av anpassningar.
Skolans utredningar.
Åtgärdsprogram.
Betyg eller Individuella utvecklingsplaner (som kallas IUP:er).
Bilder eller filmer som visar att anpassningarna inte varit tillräckliga.
Utredningar eller beslut som gjorts av myndighet.

Till exempel: Skolväsendets överklagandenämnd, Diskrimineringsombudsmannen, Skolinspektionen eller polisen

Kan en skola dömas för diskriminering i domstol?

Ja, domstolarna som kan döma skolor för diskriminering heter tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.
Det är svårt, tar lång tid och kostar mycket pengar att ta ärenden till domtsol. Därför behövs en advokat som kan mycket om lagen.
När domstolen bestämmer att någon blivit orättvist behandlad, hjälper det andra att förstå lagen bättre. Det kan också vara viktigt för den som blivit orättvist behandlad att få rätt.

Det går bra att kontakta en antidiskrimineringsbyrå om du har frågor eller behov av hjälp. Du får gärna ta med dig en stödperson, till exempel en släkting eller en vän, till mötet. Här hittar du kontaktlistan.

Vårdnadshavares mående

Du som är förälder till ett barn med funktionsnedsättning behöver hålla koll på mycket och åtgärda olika saker.

Detta medför ofta extra stress i livet.

Om du också har en oro för hur ditt barn mår och har det i skolan kan detta leda till att du själv inte mår bra psykiskt.

Psykisk ohälsa kan betyda att du:

känner dig ledsen
blir utmattad
har svårt att koncentrera dig
är lättirriterad
får sömnproblem
har ångest
känner dig avstängd

Tips på hur du kan ta hand om dig

Försök att göra saker du mår bra av.

Men var inte heller igång hela tiden, du behöver också vila.

Kom ihåg att återhämtning både kan vara aktiviteter och vila.
Försök hitta små pauser i vardagen. Ta hand om din sömn.
Undvik alkohol och var snäll mot din kropp.
Ät bra, rör på dig en stund varje dag och se till att få frisk luft.
Ta hjälp av andra.
Du behöver inte bära allt själv utan det finns hjälp att få.

Vänd dig hit

Om du mår dåligt kan du kan vända dig till din vårdcentral,

till företagshälsovården genom ditt jobb eller ringa olika stödlinjer.

Om du mår väldigt dåligt kan du behöva ringa psykiatrin.

Om ditt barn har kontakt med vården kan du också fråga de ni träffar där om råd. Habiliteringen erbjuder ofta föräldrasamtal och det gör även andra instanser inom vården.

Mer information och länkar till vårdcentraler på Sjukvårdens webbplats 1177.se

Stödlinje för dig som behöver någon att prata med på kvällen eller natten. Ring 08-702 16 80 eller chatta. Kontakta Jourhavande medmänniska.

Om ditt dåliga mående framför handlar om oro för ditt barns mående finns Bris vuxentelefon

Skolfrånvaro

Flera studier visar att elever med funktionsnedsättning brukar vara borta från skolan mycket.

Detta brukar kallas problematisk skolfrånvaro.

Skälet till att så många elever får en problematisk frånvaro är dels bristande anpassning i skolan, dels att eleverna inte får tillräckligt med förståelse.

Det är inte alltid undervisningen som är det största hindret.

Frånvaro kan också orsakas av att en elev har svårt att få vänner i skolan eller blir utsatt för trakasserier och mobbning.

Om en elev har upprepad eller längre frånvaro, ska rektorn ta reda varför eleven inte är i skolan.

Detta gäller även när vårdnadshavare har sjukanmält barnet.

Skolan ska ta reda på vad som orsakar frånvaron så att någonting kan göras åt den.

Utredningen ska göras med eleven, vårdnadshavare och elevhälsan.

En utredning om särskilt stöd ska också göras om frånvaron innebär att eleven inte lär sig det den ska eller om det finns tecken på andra svårigheter i skolsituationen.

Om det visar sig att eleven utsätts för trakasserier eller mobbning så ska rektor anmäla det till huvudmannen.

Vårdnadshavare har ansvar enligt lag att se till att en elev går till skolan.

En vårdnadshavare som inte gör det kan bli skyldig att betala böter.

Skolan ansvarar för att ge eleven det stöd hen behöver när eleven är på skolan.

Om skolan misstänker att ett barn far illa ska skolan anmäla det till socialtjänsten. Om skolans personal inte gör det så bryter de mot lagen.

Socialtjänstens roll är att stötta både barn och vårdnadshavare.

Kan socialtjänsten ta mitt barn ifrån mig?

Socialtjänsten tar inte barn från sina föräldrar utan anledning.

Det har spridits falska rykten om att socialtjänsten tar barn från sina familjer utan anledning. Omhändertagande av barn är ovanligt och sker bara när det är mycket farligt för barnet att stanna hemma.

Till exempel om barnet inte får den vård det behöver eller om barnet kan skada sig själv.

Du kan få mer information om detta hos Socialstyrelsen.

Kontakt

Rätt på Riktigt är ett projekt som skapats för att hjälpa barn och ungdomar med funktionsnedsättning att få en tillgänglig skola.

Hemsidan skapades tillsammans med antidiskrimineringsbyråer, funktionsrättsförbund, ungdomsorganisationer, elevrådsorganisationer och föräldranätverk.

Hemsidans information gäller för alla i Sverige, oavsett vilken stad du bor i.

Rätt på Riktigt är Malmö mot Diskriminerings projekt. Malmö mot Diskriminering fick pengar från Allmänna Arvsfonden för att jobba med projektet.

Malmö mot Diskriminering är en ideell organisation som är icke-statlig och ärnte vinstdrivande. Malmö mot Diskriminering är en av 18 antidiskrimineringsbyråer i Sverige. Det är en organisation som ger kostnadsfri rådgivning och stöd till personer som har diskriminerats.

Det finns antidiskrimineringsbyråer i hela Sverige.

Ta gärna kontakt med en byrå där du bor om du har frågor eller behov av stöd och rådgivning.

Här hittar du kontaktuppgifter till alla byråer. Sidorna är inte skrivna på lättläst.

Antidiskrimineringsbyrån Fyrbodal: www.integrationsforum-adb.se

Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne: www.adbnorraskane.se

Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr: www.antidiskrimineringstockholm.se

Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Syd: www.adb-stockholm.org

Antidiskrimineringsbyrån Sydost: www.adbsydost.se

Antidiskrimineringsbyrån Uppsala: www.antidiskrimineringuppsala.se

Antidiskrimineringsbyrån Väst: www.adbvast.se

Agera Värmland: www.ageravarmland.se

Byrån mot diskriminering i Östergötland: www.diskriminering.se