Ordlista
A
De allmänna domstolarna är tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. Ett mål om diskriminering i skolan prövas i tingsrätt som första instans. Om man förlorar där kan man överklaga till hovrätt. I Högsta domstolen tas bara mål upp som anses ha stor betydelse för rättsutvecklingen.
När en elev får ett schema som är speciellt för den, till exempel att den inte behöver läsa vissa ämnen alls eller inte har lika många timmar i vissa ämnen.
Alla sorters förändringar och stöd som behövs för att elever med behov ska kunna lära sig, trivas och röra sig fritt i skolan. Några exempel:
- program för rättstavning,
- talsyntes som läser upp text,
- ljudböcker,
- planerade aktiviteter på raster,
- rullstolsramp,
- dörröppnare,
- tydliga instruktioner
- mer förberedelsetid.
Beskriver hierarkin av ansvar från den som är närmast problemet till den som har det yttersta ansvaret.
En ideell förening där du gratis kan få svar på dina frågor om diskriminering och orättvis behandling i till exempel skolan.
B
En bärande princip för barnets rättigheter som finns i artikel 3, barnkonventionen. Barn har rätt att få sitt bästa utrett, bedömt och beaktat vid de åtgärder som rör dem.
En mottagning som är till för dig som mår psykiskt dåligt. De som jobbar där kan hjälpa dig att må bättre. De kan göra utredningar och ta reda på vilken hjälp du behöver.
När skolan inte ger en elev med funktionsnedsättning anpassningar för att eleven ska komma i en jämförbar situation med andra elever och på så sätt missgynnar eleven. Med andra ord diskriminerar skolan eleven på grund av att den har en funktionsnedsättning.
D
Regelbundna anteckningar som du för om hur olika insatser fungerar för ditt barn, från ditt perspektiv som vårdnadshavare.
Ett namn på ett särskilt sätt att fungera. Även om två personer har samma diagnos är de inte precis likadana för det. Adhd är till exempel en diagnos och inom den finns även add (som inte är en egen diagnos men som skiljer sig en hel del från adhd).
Ekonomisk kompensation som kan dömas ut till någon som utsatts för diskriminering. Det kan till exempel vara om skolan inte har anpassat utbildningen efter elevens behov och därför gjort sig skyldig till bristande tillgänglighet.
När domstolen har kommit fram till vem de anser har rätt så skriver domstolen en dom där beslutet om vem som vann anges.
Fall eller ärenden som tas upp i domstol kallas mål eller domstolsmål.
E
En samling viktiga dokument som rör eleven. Det är olika vad elevakten ska innehålla. Till exempel, för barn som behöver särskilt stöd ska skolan göra en pedagogisk utredning – då ska den finnas i elevakten. Om eleven har mycket frånvaro, ska skolan göra en frånvaroutredning (den kan även kallas för närvaroutredning eller social utredning) – och då ska den finnas i elevakten.
Team som arbetar för elevers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Ett team kan bestå av skolsköterska, skolkurator, skolläkare, personal med specialpedagogisk utbildning och skolpsykolog.
Mindre anpassningar under vanliga lektioner, till exempel:
- hjälp att komma i gång med uppgifter
- extra tydliga instruktioner
- att få använda vissa hjälpmedel
F
En del av en kommun som har ansvar för att ta hand om kommunens egna fastigheter som till exempel skolor och bibliotek.
Skötsel och underhåll av en byggnad.
En elev som inte är i skolan är frånvarande. I skolan pratar man om giltig och ogiltig frånvaro. Giltig frånvaro är när ett barn är sjuk eller har ansökt om och fått lov att vara ledig. Ogiltig frånvaro är när eleven inte är i skolan men borde vara det.
Enligt diskrimineringslagen så är en funktionsnedsättning ”en varaktig nedsättning av en persons funktionsförmåga”.
Lagen omfattar fysiska, psykiska och begåvningsmässiga nedsättningar.
Lagen säger inte att nedsättningen ska vara särskilt allvarlig.
Lagen kräver inte att det finns en fastställd medicinsk diagnos. Det som blir avgörande är oftast om nedsättningen är ”varaktigt”. En nedsättning är varaktig om den förväntas finnas kvar under lång tid (minst ett år). En person som är tillfälligt skadad eller sjuk har inte en funktionsnedsättning.
En förlikning är ett avtal där man kommit överens om hur en rättslig fråga ska bedömas och vad den ansvariga ska betala. En förlikning behöver inte handla om pengar utan man kan komma överens om andra saker också. Till exempel att en elev ska få ett visst stöd eller att skolan lovar att utbilda personalen om bristande tillgänglighet.
H
Den juridiska person som har ansvaret för att driva skolan och för att skolan följer de lagar och regler som finns. För kommunala skolor är kommunen huvudman. I fristående skolor kan det vara en enskild firma, ett bolag, en stiftelse eller en förening som är huvudman. Det finns även tio specialskolor i Sverige som har en statlig huvudman då de drivs av Specialpedagogiska skolmyndigheten.
I
En intresseorganisation verkar för sina medlemmars intressen. Det finns många olika intresseorganisationer kopplade till olika funktionsnedsättningar. Till exempel Attention och Dyslexiförbundet.
J
En mötesdeltagare som läser igenom sekreterarens anteckningar innan de skickas ut till alla deltagare. Om något inte stämmer med hur justeraren upplevde det kan den skriva en rättelse eller ett tillägg.
Att du ska få ta del av skolans lokaler och undervisning på ett liknande sätt som elever utan funktionsnedsättning.
K
I läroplanen för skolan finns olika mål om vilka kunskaper och färdigheter som en elev ska uppnå. Skollagen säger att skolan kontinuerligt ska följa om eleverna når upp till de kunskapsmål som ställs. Skolorna har nationella prov för att se att skolor ställer samma krav.
M
En person som följer med den som kallat till mötet, som ett stöd.
Att någon missgynnas betyder att personen drabbas av något negativt. Det kan handla om att:
- en person får det sämre än någon annan,
- en person inte kan ta del av något som andra får ta del av
- en person skadas eller upplever obehag.
N
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förkortas ofta NPF. Det är ett samlingsnamn för funktionsnedsättningar som påverkar hur hjärnan och nervsystemet fungerar och hanterar information. Till exempel autism, adhd, dyslexi och Tourettes syndrom är så kallade NPF-diagnoser.
O
Ett ombud är en person som har fullmakt att föra din talan antingen i direkt kontakt med skolan eller i en domstolsprocess. Ett ombud kan vara jurist eller advokat och eftersom diskrimineringsmål ofta är juridiskt komplicerade behöver ombudet ha goda kunskaper både om diskrimineringslagen och processrätt.
P
Den lagstadgade tidsperiod inom vilken en rättslig åtgärd måste inledas kallas preskriptionstid. Efter denna tidsperiod har löpt ut kan inte åtgärden längre genomföras, den preskriberas. I diskrimineringslagen är preskriptionstiden som huvudregel 2 år. När det är barn som blir utsatta för diskriminering så börjar tiden löpa först från det att barnet fyller 18 år. Det betyder att det går att driva ett ärende om diskriminering fram till dess att barnet fyller 20 år. Observera att reglerna om bristande tillgänglighet i skolan trädde i kraft år 2015 så det går inte att driva fall som är äldre än så.
Anteckningar från ett möte.
R
Chef för skolan som ansvarar för kvalitet, säkerhet och personal.
Ett ord som kan betyda olika saker i olika sammanhang. Det kan handla om pengar, tid, personal eller kunskap. Ibland används begreppet resursperson för till exempel en elevassistent.
En jämn väg som leder upp till en byggnad
S
Plan för samordnat stöd till barn och vårdnadshavare.
Alla barn har rätt till utbildning men den rättigheten speglas också av en skyldighet som i lagen heter skolplikt. Ansvaret för att ett barn fullgör skolplikten är delat mellan kommunen, skolan och vårdnadshavaren. Skolplikten innebär att ett barn ska gå tio år i grundskola eller anpassad skola eller elva år i specialskolan. Det finns möjlighet till undantag men för de flesta barn så börjar skolplikten på hösten det år ett barn fyller sex år. Barnet börjar då i så kallad förskoleklass. För en elev som inte gått ut grundskolan eller den anpassade grundskolan kan skolplikten förlängas. Dock som längt fram till att eleven fyller 18 år.
En juridisk instans dit du kan överklaga vissa beslut som fattats av skolan.
Att något är skäligt betyder att det finns anledning för det eller grund för det.
I lagtexten så står det att man ska göra en skälighetsbedömning för att avgöra om bristande tillgänglighet har skett. Vid en skälighetsbedömning så bedöms de olika sidornas skäl. Det vill säga:
- elevens behov av att skolan gör något
- skolans möjligheter att göra det som eleven har behov av.
Lärare som ger anpassat stöd till elever med inlärningssvårigheter.
När särskilt stöd ges i en annan grupp än elevens vanliga klass.
kan till exempel vara att:
- ha en elevassistent som stöttar dig under dagen.
- ett eller flera ämnen tas bort (anpassad studiegång).
- att få stödundervisning själv eller i mindre grupp (särskild undervisningsgrupp).
T
Ordet handlar om hur väl en verksamhet eller plats är anpassad så att personer med funktionsnedsättning kan delta. Det handlar om att ta bort hinder och lägga till stöd som kan hjälpa en person med funktionsnedsättning.
U
En utredning av elevens pedagogiska och sociala behov som skolan gör för att se om eleven behöver särskilt stöd, eller en utredning som görs av Barn- och ungdomspsykiatrin för att se om eleven har en särskild diagnos.
Å
Ett dokument som skapas för en elev som behöver särskilt stöd för att hjälpa hen att klara kunskapsmålen. Programmet innehåller information om elevens behov, de stödåtgärder som ska sättas in (till exempel en speciallärare, kortare lektioner i vissa ämnen och så vidare). Det står även hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.
Ö
Om du inte är nöjd med ett beslut som en domstol eller myndighet har tagit och vill att en annan, högre domstol eller myndighet tittar på beslutet igen för att se om det var rätt kan du överklaga.
