Elevens rättigheter

Bristande tillgänglighet

En elev som har en funktionsnedsättning har rätt till en tillgänglig skolgång. När skolan inte är tillgänglig så är det en form av diskriminering. I diskrimineringslagen skriver man att det är diskriminering i form av bristande tillgänglighet.

Det står inte i diskrimineringslagen vilka åtgärder som en skola måste göra för att skolgången ska bli tillgänglig. Sådana krav finns i stället i andra lagar som till exempel

i skollagen
i lagar som rör hur byggnader och lokaler ska utformas för att vara tillgängliga.

En skola diskriminerar om den inte följer lagkrav på tillgänglighet och en elev drabbas negativt på grund av det. Skolan diskriminerar också om den inte gör enkla anpassningar, även om anpassningen inte nämns i lag.

När domstolen bedömer om en skola har diskriminerat en elev, gör de en skälighetsbedömning. Domstolen tar då hänsyn till saker som skolans ekonomi, resurser och praktiska hinder. De ska ha höga krav på skolors tillgänglighet eftersom alla barn har rätt att gå i skolan.

Elevens rätt till stödinsatser

Alla barn har rätt att gå i skolan och det är skolans ansvar att även utbilda elever med funktionsnedsättningar. Det innebär att skolan måste göra de ändringar som behövs för att de eleverna ska kunna delta fullt ut.
Skollagen säger att skolan ska ge stöd som ”syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser”. Här beskriver vi några olika typer av stöd som skolan kan ge och vad du har rätt att kräva.

Anpassa undervisning – en form av stöd

Skolan kan anpassa undervisningen. Det kan skolan göra genom att den till exempel:

hjälper eleven att starta upp och avsluta uppgifter
anpassar svårighetsgraden på uppgifter
använder bildstöd i undervisningen
ger eleven hjälpmedel som läser upp text
ger undervisning som leds av specialpedagog
ger mer ingripande åtgärder som att
- tar bort ämnen eller minska undervisningstiden,
- undervisar i mindre grupp
- ger enskild undervisning till eleven.

Anpassa lokaler – en form av stöd

Skolan kan anpassa sina lokaler. Det kan skolan göra genom att den till exempel:

sätter in ramper eller installerar en hiss
förbjuder parfymer och starka dofter
sätter in ljuddämpade väggar eller installerar hörslingor.

Skapa trygghet – en form av stöd

Skolan kan ge eleven stöd för att skapa trygghet i det sociala samspelet eller för att eleven ska våga vara i skolan. Det kan skolan göra genom att den till exempel:

anställer en rastvakt
anordnar rastaktiviteter
ger eleven kuratorsstöd
möter eleven utanför skolan på morgonen
tillåter eleven att ha en assistanshund
ger eleven tillgång till en egen elevassistent eller resurs som stöttar.

Hitta rätt stöd

Eftersom det finns många olika funktionsnedsättningar och individuella behov så är det inte möjligt att ange alla möjliga anpassningar. Det som anges ovan är exempel. Skolan ska tänka på att:

alltid göra en enskild bedömning
elevens behov av anpassningar kan förändras över tid
elevens behov påverkas av hur den enskilda skolan ser ut och fungerar.

Mer information om olika former av anpassningar på Specialpedagogiska skolmyndigheten

Vad har du rätt att kräva?

Elever och vårdnadshavare har alltid rätt att kräva att skolan anpassas för elever med funktionsnedsättning. Viktigt att veta är att:

du kan inte alltid kräva en specifik lösning eller anpassning
skolans personal är ansvariga och experterna på pedagogik och lärande
elev kan ha olika behov i hemmet och i skolan
eleven ska sättas i centrum både av skolan och dig som vårdnadshavare
att barnet själv får säga vad som är viktigt för hen och vilka behov hen har.

Anpassning av lokaler

När det kommer till skolans lokaler så är det bra att tänka på att:

skolan ska anpassas så att elever med funktionsnedsättning tryggt och säkert kan ta sig in och självständigt förflytta sig i lokalerna
elever med funktionsnedsättning ska så långt som det är möjligt kunna använda lokalerna på samma sätt som elever utan funktionsnedsättning. Men ibland kan det vara svårt att få det att bli exakt lika. Till exempel kan eleven få acceptera att rampingången är på en annan plats än huvudingången eller att hen får göra prov i ett annat rum än övriga elever.

Stöd för att skapa trygghet eller anpassningar av undervisning

När det kommer till anpassningar som rör undervisningen eller stöd för att skapa trygghet så säger skollagen tydligt hur skolan ska hantera det. Enklare anpassningar kallas i lagen Extra anpassningar och mer ingripande anpassningar kallas Särskilt stöd.

Mobbning och kränkning

Precis som andra elever utsätts elever med funktionsnedsättning för mobbning och kränkningar – men det är då ofta kopplat till deras funktionsnedsättning.

Diskrimineringslagen säger att skolan ska utreda mobbning eller kränkning. Den säger också att skolan ska se till att trakasserierna slutar. En skola som bryter mot kravet att utreda och åtgärda trakasserier kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till eleven.

Hur ska skolan arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd?

En elev med funktionsnedsättning har rätt att få det stöd den behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt. Det innebär att skolan ska ge en elev med funktionsnedsättning sådant stöd som så långt det är möjligt motverkar funktionsnedsättningens konsekvenser. Den rätten gäller oavsett om ett barn når kunskapskraven i skolan eller inte. En skola kan alltså inte neka en elev att använda hjälpmedel eller få stöd för att eleven når det lägsta betyget. En elev som har en funktionsnedsättning har precis som andra elever rätt att få det stöd den behöver för att nå så långt den kan och vill.

När en elev inte når kunskapskraven eller det framkommer att det finns andra svårigheter i skolan finns det dock tydliga krav i skollagen på hur skolan ska arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd.
Reglerna om extra anpassning och särskilt stöd finns i 3 kap. skollagen.

Extra anpassningar

Om det finns oro för att en elev inte klarar av skolans kunskapsmål eller om det är svårt att bedöma elevens kunskaper så ska skolan agera snabbt genom att sätta in så kallade extra anpassningar.

Extra anpassningar är mindre anpassningar som enkelt kan införas under vanliga lektioner, till exempel:

att hjälpa eleven att komma i gång med sina uppgifter
att läraren är extra tydlig när den berättar för eleven vad den ska göra
att eleven får använda vissa hjälpmedel eller
att eleven får hjälp från skolans specialpedagog.

För yngre elever som ännu inte får betyg är det ett krav att skolan dokumenterar vilka extra anpassningar och hjälpmedel som eleven ges. Det behövs för att skolans personal och vikarier ska komma ihåg och följa upp de anpassningar som satts in. Det är inte ett krav för äldre elever som får betyg att anpassningarna dokumenteras men det är fortfarande bra o det görs.

Om eleven fortsätter att ha svårt att klara kunskapskraven trots de extra anpassningarna ska skolan utreda om eleven behöver särskilt stöd.

Samordning med andra verksamheter

Elever med funktionsnedsättning behöver ofta ha kontakt med till exempel sjukvården, habilitering eller socialtjänst. För att stödet ska fungera så behöver verksamheterna samarbeta och stämma av. Avstämningen kan göras genom så kallade SIP-möten (Samordnad individuell plan). En vårdnadshavare kan själv be någon av verksamheterna att kalla till ett SIP-möte.

Mer information om SIP på Sjukvårdsupplysningen

Inom skolan har man även arbetat fram så kallad TSI (Tidiga och samordnade insatser för barn och unga).

Mer information om TSI på Skolverket

Hur ska skolan arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd?

En elev med funktionsnedsättning har rätt att få stöd för att kunna utvecklas så mycket som möjligt. Det innebär att skolan ska ge eleven stöd som i möjligaste mån motverkar funktionsnedsättningens konsekvenser.

Eleven ska få stödet oavsett om hen når kunskapskraven i skolan eller inte. Det innebär att en elev som når lägsta betyget även i fortsättningen ska få använda hjälpmedel och få stöd. På så sätt kan eleven nå så långt hen kan och vill – precis som det är för andra elever.

När en elev inte klarar kunskapskraven eller har andra svårigheter i skolan ställer skollagen tydliga krav på skolan. De ska arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd för att stödja eleven.

Extra anpassningar

Skolan ska sätta in extra anpassningar om

det finns oro för att en elev inte klarar av skolans kunskapsmål
det är svårt att bedöma elevens.

Extra anpassningar är mindre anpassningar som enkelt kan införas under vanliga lektioner, till exempel:

att hjälpa eleven att komma i gång med sina uppgifter
att läraren är extra tydlig när den berättar vad eleven ska göra
att eleven får använda vissa hjälpmedel
att eleven får hjälp från skolans specialpedagog.

För elever som inte får betyg ska skolan dokumentera vilka extra anpassningar och hjälpmedel som eleven ska få. Annan personal i skolan behöver dokumentationen. Det är annars lätt att de glömmer anpassningar och hjälpmedel. Risken är också att anpassningarna inte följs upp.

Skolan behöver inte dokumentera anpassningar för elever som får betyg – men det är förstås fortfarande bra.

Om eleven fortfarande har svårt att klara kunskapskraven trots extra anpassningar så ska skolan utreda om eleven behöver särskilt stöd.

Särskilt stöd

Särskilt stöd kan till exempel vara att:

En elevassistent finns på plats för att särskilt stötta eleven under skoldagen.
Ett eller flera ämnen plockas bort (anpassad studiegång).
Eleven får stödundervisning enskilt eller i mindre grupp (särskild undervisningsgrupp).
Eleven får distansundervisning (observera det endast kan bli aktuellt om inget av ovanstående fungerar).

När ska en skola utreda särskilt stöd?

En skola måste utreda om ett barn behöver särskilt stöd om:

Skolan är oroad över att eleven inte kommer klara skolans kunskapsmål trots extra
Skolan förstår redan från början att extra anpassningar inte kommer att vara tillräckliga. Då ska den direkt utreda behovet av särskilt stöd.
En elev visar andra svårigheter i skolan som inte har att göra med kunskapskraven. Då ska skolan också utreda om eleven behöver särskilt stöd.
Det kan till exempel vara en elev som klarar kunskapskraven utan problem. Men eleven har en funktionsnedsättning
- som gör det sociala samspelet svårt
- som tycker att skolmiljön är utmattande eller ångestskapande.

Skolan ska också starta en utredning när vårdnadshavare eller eleven själv oroar sig över att eleven inte klarar målen i skolan utan stöd.

Viktigt är att:

Skolan ska göra utredningen så snabbt det bara går.
Vårdnadshavare kan inte säga nej till en utredning om särskilt stöd. Vårdnadshavaren måste ge sitt medgivande för att skolan ska få göra medicinska eller psykologiska utredningar.
Utredningen ska innehålla en kartläggning av elevens skolsituation på skol-, grupp- eller individnivå.
Eleven själv och vårdnadshavaren ska vara delaktiga i utredningen.

Vad ska en utredning om särskilt stöd innehålla?

I utredningen ska skolan se på elevens hela skolsituation, inklusive psykologiska, medicinska och sociala faktorer. De ska inkludera information om tidigare anpassningar och stöd som eleven har fått samt om elevens styrkor och svagheter i respektive ämne. Om det behövs ska skolan be om uppgifter från skolhälsovården eller till exempel från sjukvården eller habilitering.

Resultatet av utredningen om särskilt stöd

Utifrån resultatet av utredningen ska skolan analysera elevens behov av särskilt stöd. Om skolan kommer fram till att eleven har behov av det, så ska de också ange vilket sorts stöd eleven behöver. Beslut om att sätta in särskilt stöd fattas av rektor.Skolan måste skriva ner vilket särskilt stöd den ger eleven i ett åtgärdsprogram. Elev eller vårdnadshavare kan överklaga

om de inte är nöjda med beslutet om särskilt
om skolan inte tar fram ett åtgärdsprogram.

Elev eller vårdnadshavare ska lämna överklagan till skolan som ska skicka den vidare till Skolväsendets överklagandenämnd. Man har tre veckor på sig att överklaga efter skolans beslut om särskilt stöd.

Skolan ska sätta in särskilt stöd direkt efter beslutet om det.

Åtgärdsprogram

När en skola har bestämt att en elev behöver särskilt stöd ska rektor fatta beslut om ett åtgärdsprogram (ÅP). Skolan ska ta fram åtgärdsprogrammet direkt efter de avslutat utredningen om särskilt stöd.

I ÅP ska skolan skriva vilket stöd eleven behöver för att kunna nå kunskapskraven. Programmet är offentligt men uppgifter i det kan bli sekretessbelagda.

Ett ÅP ska innehålla:

en beskrivning av elevens behov av särskilt stöd
tydliga åtgärder som är lätta att utvärdera
information om hur eleven ska få stödet och vem som ansvarar för det
information om när åtgärdsprogrammet ska följas upp och utvärderas samt vem som är ansvarig för att följa upp och utvärdera åtgärderna.

Information om hur man gör för att överklaga beslutet

Elev eller målsman har rätt att överklaga

om de inte tycker att åtgärderna är tillräckliga
om det finns andra fel i åtgärdsprogrammet
om skolan inte tar fram ett åtgärdsprogram.

Skolan kan utvärdera ett ÅP. Om skolan då ser att stödet som de satt in inte var tillräckligt så måste rektorn fatta beslut om andra stödåtgärder. Det är ett nytt beslut och även det kan överklagas.

Tilläggsbelopp

Fristående skolor kan ansöka om så kallat tilläggsbelopp från elevens hemkommun. De kan ansöka om det finns behov av ”extraordinära stödåtgärder” som skolan inte kan bekosta genom det grundbelopp som betalas ut till alla skolor. Det är skolan som ska göra ansökan.

Det mesta stöd som omfattas av reglerna om extra anpassningar och särskilt stöd ger inte skolan rätt att få tilläggsbelopp. Men det går att få för till exempel:

tekniska hjälpmedel
särskilda läromedel
assistenthjälp i vissa fall
anpassningar av skolans lokaler.

Skolan får aldrig säga att en elev inte får extra anpassningar eller särskilt stöd på grund av att de inte har fått tilläggsbelopp. Det ingår i skolans grunduppdrag att ge sådant stöd.