Skolfrånvaro
Frånvaro och funktionsnedsättning
Bland elever med hög frånvaro så är andelen elever med funktionsnedsättning hög. Det visar flera studier. Framför allt rör det elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I en studie bland gymnasieungdomar fanns det tecken på att 75 % av de elever som hade hög frånvaro hade en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Många elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning blir så kallade ”hemmasittare”. Både media och intresseorganisatione har uppmärksammat det.
När en elev är frånvarande från skolan beror det inte bara på elevens funktionsnedsättning. Skolans bristande anpassning, förståelse och stöd är en orsak till skolfrånvaro. Det är inte heller så att det alltid är undervisningen som är det största hindret. Frånvaron kan också bero på att eleven har svårt med kamratrelationer eller att det sker trakasserier eller kränkningar i skolan.
Vem har ansvaret för skolfrånvaron?
Ansvaret för att en elev är i skolan delas av kommunen, huvudmannen för skolan, skolan och vårdnadshavarna. Här berättar vi vilka olika ansvarsområden de har.
Kommunen har det övergripande ansvaret att se till att alla elever som är skrivna i kommunen fullgör skolplikten. Det innebär att kommunen är ansvarig för att ett barn har en plats i en skola. Kommunen är också skyldig att ta emot elever som behöver byta skola.
Huvudmannen har ansvar för att eleverna fullgör sin skolgång. Det innebär att det är huvudmannen som ska göra det som krävs för att eleverna ska få utbildning. Till exempel har huvudmannen ansvaret för utredning av kränkningar och trakasserier och för att åtgärder sätts in för att det ska sluta.
Om en elev har upprepad eller längre frånvaro ska rektor direkt utreda frånvaron, oavsett om eleven har giltig eller ogiltig frånvaro. Skolan måste alltså ta reda på skälet till frånvaron även om vårdnadshavaren sjukanmält barnet.
Det finns inte någon klar gräns för när skolan ska utreda frånvaron. När skolan till exempel vet att en elev är frånvarande regelbundet på grund av vårdkontakter behöver en utredning inte startas. Syftet med en utredning är att skolan ska ta reda på vad som orsakar frånvaron. På så sätt kan skolan sätta in åtgärder för att få stopp på frånvaron.
Utredningen ska skolan göras tillsammans med eleven, vårdnadshavare och elevhälsan.
Om frånvaron gör att eleven inte når kunskapsmålen eller det finns tecken på andra svårigheter i skolsituationen så ska skolan också göra en utredning om särskilt stöd.
Information särskilt stöd.
Om utredningen visar att eleven utsätts för kränkningar eller trakasserier ska rektor anmäla det till huvudmannen. Information om att utkräva ansvar.
Vårdnadshavare ska enligt lag se till att deras barn fullgör sin skolplikt. Det innebär att vårdnadshavaren ska göra vad den kan för att få sitt barn att gå till skolan. En förälder som inte gör det kan bli skyldig att betala vite.
Det är viktigt att komma ihåg att ansvaret handlar om att få eleven att komma till skolan. När eleven är på skolan ansvarar skolan för att vidta åtgärder och ge eleven det stöd den behöver.
Socialtjänsten och orosanmälningar
Alla som arbetar inom skolan har så kallad anmälningsplikt. Det innebär att skolans personal vid minsta misstanke om att ett barn har det jobbigt hemma eller på fritiden ska anmäla det till socialtjänsten. En sådan anmälan kallas för en orosanmälan.
En anmälan till socialtjänsten upplevs ofta som jobbigt av både elev och vårdnadshavare. I de flesta fallen så gör skolans personal rätt när de anmäler. Skolan behöver anmäla om en elev inte går i skolan. Socialtjänsten kan då hjälpa barnet som mår dåligt och påverka så barnet kan få det bättre i framtiden.
Men det händer att skolor hotar att anmäla till socialtjänsten för att vårdnadshavare ska sluta ställa krav på skolan. Det är inte tillåtet. Om skolan gör anmälan på det sättet så bryter skolan mot diskrimineringslagen eftersom det utgör så kallade repressalier.
Utredning hos socialtjänsten
När en orosanmälan kommer in till socialtjänsten så startar de en utredning. I utredningen ska socialtjänsten lyssna på barnet, barnets vårdnadshavare och skolan. Andra personer runt barnet kan också tas in i utredningen. När utredningen är klar så beslutar socialtjänsten antingen att
- de ska lägga ner utredningen
- barnet behöver stöd och de erbjuder olika stödinsatser.
Många orosanmälningar läggs ner. Men om den inte läggs ner så har Socialtjänsten ofta bra stöd som de kan erbjuda. Stödet kan vara att:
- föräldrarna får gå en föräldrautbildning
- föräldrarna får samtalsstöd
- föräldrarna får en kontaktperson.
Det är också möjligt att via socialtjänsten få mer omfattande stöd som
- hemtjänst
- vård i familjehem
- stödboende.
Socialtjänsten kan också ge ekonomisk hjälp (bistånd) för till exempel boende och/eller resor till skolor som är specialiserade på att ta emot elever med särskilda behov.
Undervisning på annan plats än skolan
Huvudregeln i den svenska skolan är att all undervisning ska ske på skolan och att eleven och läraren ska vara på samma plats.
Reglerna för när en elev kan få undervisning på andra sätt finns i skollagen. De olika alternativen som finns är:
- distansundervisning
- särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats
- sjukhusundervisning
Maya har en funktionsnedsättning som gör att hon blir väldigt trött när hon är i skolan. När skoldagarna bli längre så orkar hon inte vara i där hela dagarna. Därför börjar hon halka efter i flera ämnen.
Mayas lärare kontaktar hennes föräldrar och säger att Maya troligtvis inte kommer att klara kunskapsmålen i flera ämnen. Läraren säger att skolan ska göra en utredning av vilket stöd Maya behöver.
Tiden går och Maya tycker skolan blir jobbigare och jobbigare. I slutet av terminen känner hon att det inte är kul att gå dit längre. Det enda ämnet som hon kommer få godkänt i är musik.
Mayas mamma tar kontakt med läraren och frågar om utredningen. Läraren säger att specialpedagogen har haft så mycket att göra så det tar längre tid. Läraren säger också att det är svårt att utreda eftersom Maya inte alltid är i skolan.
Efter jullovet får Mayas föräldrar veta att skolan har gjort en utredning och att skolan har kommit fram till att Maya behöver få så kallat särskilt stöd. Mayas lärare och specialpedagogen tycker att Maya behöver få läsa färre ämnen och få kortare dagar. De föreslår att Maya ska läsa grundämnena matte, svenska och engelska och att Maya också ska fortsätta vara med på musiklektionerna eftersom de går så bra.
Maya tycker att det låter toppen och känner att hon blir motiverad igen. Lärarna säger att Maya ska få ett nytt schema så fort rektorn har fattat beslut om anpassad studiegång.
När det blir påsklov har Maya fortfarande inte fått sitt nya schema och nu orkar hon inte gå till skolan överhuvudtaget. Inte ens musiklektionerna orkar hon med.
Mayas föräldrar ringer till en antidiskrimineringsbyrå och undrar om det verkligen får ta så här lång tid?
Antidiskrimineringsbyrån svarar att skolan har brutit mot skollagens tredje kapitel. Det står tydligt i skollagen att en utredning om särskilt stöd ska göras skyndsamt (3 kap. 7 § skollagen). När en utredning har gjorts så ska ett åtgärdsprogram tas fram direkt efter utredningen (3 kap. 9 § skollagen).
Antidiskrimineringsbyrån säger också att skolan bryter mot diskrimineringslagen. En skola som inte ger en elev med funktionsnedsättning det stöd som den behöver, utsätter barnet för diskriminering (1 kap. 4 § p. 3 jämte 2 kap. 5 § diskrimineringslagen). En skola som bryter mot diskrimineringslagen kan dömas att betala diskrimineringsersättning till eleven som diskriminerats.
För att läsa hur en domstol har bedömt en sådan här situation så kan du läsa om rättsfallet Hovrätten över Skåne och Blekinge mål nr FT 3884-19.
I Sverige går det inte att själv undervisa sitt barn i hemmet, så kallad ”hemundervisning”. Men i särskilda situationer kan en elev få det som i lagen kallas ”Särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats.”
Få elever har rätt till särskild undervisning i hemmet. Det gäller bara elever som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under en längre tid. Särskild undervisning i hemmet gäller inte för
- elev som skolan inte kan ge rätt stöd
- elev som är orolig för mobbning eller trakasserier.
I de situationerna har skolan ansvaret att ge eleven stöd respektive sätta in åtgärder som leder till att trakasserierna upphör och se till att eleven på det sättet kan ta del av utbildningen.
Det är huvudmannen för den skola som eleven annars går i som ansvarar för att anordna den särskilda undervisningen. Och för att skolan ska kunna ge den så måste vårdnadshavaren säga ’ja’ till det. Elevens läkare måste också säga ’ja’ till särskild undervisning i hemmet.
Särskild undervisning i hemmet är en annan utbildningsform än den ordinarie grundskolan eller anpassade skolan. Det betyder att många av reglerna i skollagen därför inte gäller för undervisningen. Skollagen gäller (till exempel inte för undervisningstid, betyg och anpassningar vid särskild undervisning i hemmet. Syftet med undervisningen är att den så långt det är möjligt ska kompensera för den undervisning som eleven går miste om på grund av sjukdom eller liknande skäl.
Elever som under längre tid vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska få så kallad sjukhusundervisning. Sådan undervisning kan också bli aktuell som en del av en utredning inom ramen för barn- och ungdomspsykiatrins arbete.
