Mina rättigheter
Det här är Abdi och han mår inte bra av att vara i skolan. Han har svårt att koncentrera sig och det blir ofta bråk. Abdi får vänta ett helt år innan han får sin diagnos – autism. Under tiden får han inte någon hjälp i skolan som funkar för honom. Därför börjar han stanna hemma i stället för att gå till skolan.
Det här är Alex. Hon använder rullstol och har precis har börjat på en ny skola. Trots att rektorn fick veta i förväg att skolans lokaler behövde anpassningar är det inte bra när Alex börjar. Rullstolsramperna är så smala att hon är rädd att trilla av dem och dörrarna har inte fixats så att hon kan öppna dem.
Abdi och Alex har rätt att lära sig, ta sig fram och må bra i skolan. Det samma gäller dig. Ingen får behandla dig sämre på grund av vem du är eller hur din kropp eller hjärna funkar. Skolan ska ge dig stöd så att du klarar dina uppgifter och orkar vara där.
Skolan kan inte kräva att Abdi eller någon annan ska ha en diagnos för att få stöd. Det räcker att han visar att han behöver stödet.
Skolans lokaler ska funka för alla elever. Det är skolans ansvar att till exempel sätta in ramper eller hiss om elever med rörelsenedsättning behöver det.
VIKTIGT!
1. Alla som jobbar i skolan – lärare, rektor, elevassistenter, måste vara hjälpsamma och rättvisa mot dig. De har ansvaret för att du ska få dina rättigheter i skolan.
2. Rättigheterna som vi pratar om nu finns nedskrivna i tre lagar som skolor måste följa:
- Barnkonventionen
- Diskrimineringslagen
- Skollagen
Barnkonventionen
Barnkonventionen är en lag som gäller för dig som är under 18 år. Skolor och myndigheter måste följa den. Den har 54 regler som kallas artiklar. Sju av artiklarna är extra viktiga för dina rättigheter i skolan:
Diskrimineringslagen
Du har rätt att inte bli diskriminerad – det står i barnkonventionen och diskrimineringslagen. Inom skolans värld betyder det att ingen skolpersonal får behandla dig orättvist och att ingen elev får mobba eller kränka dig utifrån någon av dessa sju grunder:
- din etniska tillhörighet
- din funktionsnedsättning
- ditt kön
- din könsöverskridande identitet eller uttryck
- din religion
- din sexuella läggning
- din ålder.
De sju grunderna
Etnisk tillhörighet = en persons språk, kultur, nationalitet eller hudfärg. Alla har en etnisk tillhörighet. Många har fler än en.
Funktionsnedsättning = att i över mer än 12 månader ha problem med sin funktionsförmåga, till exempel att ha
- nedsatt rörelseförmåga
- intellektuell funktionsnedsättning
- adhd
- synnedsättning
- autism.
Kön = att vara kvinna eller man.
Könsöverskridande identitet och uttryck = att till exempel
- inte vilja bestämma sitt kön
- vilja förändra sin kropp
- ha kläder och smink som bryter mot normer om hur killar och tjejer förväntas vara.
Religiös tillhörighet = att till exempel vara
- hindu
- muslim
- kristen
- jude
- eller ateist (och inte tro på någon gud).
Sexuell läggning = att vara homo-, bi- eller heterosexuell.
Ålder = till exempel att vara
- barn (under 18 år),
- pensionär
- eller medelålders (alla åldrar räknas här).
Du kan läsa mer om olika sorters diskriminering på Diskrimineringsombudsmannens site
Bristande tillgänglighet i skolan
Hemsidan Rätt på Riktigt handlar mest om den sortens diskriminering som heter bristande tillgänglighet. Bristande tillgänglighet kan bara drabba personer som har en funktionsnedsättning. Läs mer om funktionsnedsättningar i avsnittet ”Funktionsnedsättning”
När skolan inte ger en elev med funktionsnedsättning anpassningar för att eleven ska komma i en jämförbar situation med andra elever så missgynnas den. Alltså: skolan diskriminerar eleven på grund av att den har en funktionsnedsättning.
Du som är elev har rätt att kräva att skolan gör undervisning och lokaler tillgängliga för dig. Alla anpassningar som görs ska vara individuella eftersom det finns olika behov. Därför går lagen inte in på exakt vilka anpassningar som måste göras. Läs berättelserna i avsnittet ”Få stöd i skolan” för konkreta exempel.
Mobbning
Tyvärr så upplever många barn att de utsätts för mobbning och kränkningar i skolan kopplat till sin funktionsnedsättning. När det sker så är skolan skyldig att göra en utredning och vidta åtgärder för att få slut på trakasserierna. Det är ett krav som följer av diskrimineringslagen.
En skola som bryter mot kravet att utreda och åtgärda trakasserier kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till eleven. Skolan är också skyldig att arbeta mot trakasserier och andra sorters kränkningar i skolan.
Skollagen
Alla regler som vi lyfter fram ur barnkonventionen finns också med i skollagen. Skollagen säger: Du som elev ska få möjlighet att lära dig och utvecklas så långt som du kan, enligt utbildningens mål och dina förutsättningar.
Det står också i skollagen att skolor måste göra anpassningar för elever med funktionsnedsättningar. Men, medan skollagen bestämmer vilket stöd en elev ska få så bestämmer diskrimineringslagen om det är diskriminering.
För vem gäller skollagen?
Skollagen gäller barn i förskola, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola. Den gäller också elever i gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och vuxenutbildning som Komvux.
Som elev har du rätt till:
1. Att få en bedömning av hur du ligger till i din kunskapsutveckling om du har halkat efter.
2. Att snabbt få extra anpassningar om personalen ser att du inte kommer att klara skolans krav.
3. Att snabbt få en utredning om särskilt stöd om du, trots extra anpassningar,
- inte verkar klara skolans mål.
- har svårt med det sociala, inte mår bra eller inte kan koncentrera dig i skolans miljö.
4. Att skolan skriver ned vilket särskilt stöd du ska få i ett åtgärdsprogram (detta gäller bara om skolan har beslutat att du ska få särskilt stöd).
Läs mer om anpassningar i avsnittet Få stöd i skolan under rubriken ”Anpassningar i undervisningen”.
